Emma Bergström

Using labels, placards, or external texts a museum can deepen the visitors’ understanding of displayed objects. But the question arises, how can a museum work with the mythology surrounding the objects? This thesis looks closely at two museums in Sweden, the Gotland Museum in Visby and the Swedish history museum in Stockholm. It takes a closer look at if and how the museums’ texts have changed over time – specifically between 1872 and 2024 – when dealing with ancient Nordic mythology. The thesis also aims to find and suggest possible correlations between textual changes and social changes, for example the Second World War and its repercussions. To explore these correlations, two theories are applied, the critical discourse analysis and a narrative theory. To be able to witness a possible linguistic change over time, museum exhibitions and publications are analysed using specific discourses such as myth, magic, religion, cult, and paganism.With the help of theoretical works, changes in the two museums’ informative texts are observed, such as how their earlier output explained Thor’s hammer Mjölnir as a “hammer-like decoration” or only gave a few letters-worth of connections to the mythological background in brackets in the late 19th century. Later they explained these myths as paganism and fantasy during the 1940s, 50s and 60s. Today’s exhibitions show a linguistic change as to how the museums explained connections to the myths with words such as “could perhaps” or “might be”. These changes over time are suggested to be linked to social change such as the union and dismantling of the union between Norway and Sweden, the Second World War, and the use of motifs by later xenophobic groups, and finally, more recent Neo-Paganism in Sweden and around the world.This is a two years’ master´s thesis in Museum and Cultural Heritage studies.

Extracellular vesicles (EV) are small membrane surrounded particles that are secreted form cells. Their role in the human body has been said to contribute to the intercellular communication, acting as messengers. The growing interest for EVs has unveiled new discoveries, such as glycans decorating the plasma membrane, revealing a complexity beyond initial thought.  Glycosylation is an essential part of the immune system and alterations on cell surfaces serving as mediators for immune cells to recognize and innate immune reactions. In autoimmune diseases, such as systemic lupus erythematosus (SLE), the immune system’s ability to distinguee between foreign and bodily antigen causes tissue damage and organ failure. While some aspects of glycosylation in SLE has been studied, glycan-profiles on EVs has yet to be fully understood. This study aims is to optimize a method for measuring glycan-profiles on EVs to then determine if these profiles can be associated with SLE and if they correlate with age and gender. Inhere, different methods for measuring glycan-profiles with fluorescent-labelled lectins and flow cytometry on EVs are tested. The optimal method was then used to characterize glycan profiles on EVs from SLE patients and compare them with healthy controls. The analysis showed a significant increase in glycosylation, approximately 50-60%, among SLE patients compared to healthy controls (p = 0.0036 and p = 0.0107). Additionally correlations, ranging from 0.15-0.07, with IL-7, TNFα, BNP and pro-BNP. These findings suggest that, with further research, glycan-profiles on EVs could potentially serve as a biomarker for SLE in the future.

Science has studied ancient litterateur and poetry for a long time. This paper has chosen to turn its eyes towards Virgil’s Aeneid as its focus. One of the central points and the theory of the paper is to explore the ways in which the time Virgil lived have affected how he wrote the Aeneid as well as the reason for writing. Another theory that has been raised is if Virgil's work was affected by the current political changes during his lifetime, especially since he had a friendly relationship with the emperor Augustus, and if thus the Aeneid was written as a possible use of propaganda. To find an answer to the theories I have looked and presented the similarities and differences in the why the heroes travelled to the underworld, the journey itself and interactions of the two heroes with others during their time going towards the underworld as well as during their time there. The main material were the two authors’ narratives of the underworld, specifically the sixth book of the Aeneid and the eleventh book of the Odyssey, set in relation to modern research on these topics. The texts have been approached by close reading to further understand Virgil’s text and choices, and how the political views have been incorporated into his work. By reading the works and comparing the two narratives following the three analytical points, consistently and multiple times, as well as modern research, it could be concluded that Virgil's rendering of the narrative was a product of his own time, especially visible in the significant number of references to the Roman Empire and its leaders.

I förskolan är det förskollärarnas och barnskötarnas uppgift att skapa en inkluderande verksamhet för samtliga barn i barngruppen samt att se till att alla barn i förskolan får sina behov tillgodosedda. Har förskollärare och barnskötare tillräcklig kompetens kring barn i behov av särskilt stöd och inkludering? Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares arbete för en inkluderande verksamhet med barn i behov av särskilt stöd. Genom samtalsintervjuer som metod har vi fått en fördjupad kunskap kring inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt i Haugs (1998) teori kring integrering, har vi i två separata delstudier analyserat förskollärares och barnskötares uppfattning kring begreppet inkludering, miljöns betydelse för en inkluderande verksamhet samt hur förskollärare och barnskötare uppfattar sin egen kompetens i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar att förskollärarna i studien besitter en bredare kompetens kring inkludering med barn i behov av särskilt stöd än vad barnskötarna väljer att beskriva i studien. Dock är de båda yrkesgrupperna överens om att inkludering i förskolan är viktigt och att miljön har stor betydelse för ett inkluderande arbetssätt. De båda yrkesgrupperna är överens om att inkludering innebär att alla barn kan vara med. Barnen ska ges möjligheten att delta samt att varje barns behov och förutsättningar ska tillgodoses.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.
Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.
Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist. Bra bemötande ansågs bestå av respekt, lugn och tålamod. När de demenssjuka blev aggressiva och oroliga användes lugnt bemötande, närhet, avledning och personcentrerad vård, hellre än lugnande läkemedel.
Slutsats: God kunskap och bra attityder är grunden i bemötandet av demenssjuka, men tids- och personalbrist kan försvåra vården. Det är viktigt med individanpassade aktiviteter och ökad anhörigkunskap. Vidare studier inom ämnet behövs.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap?
 
Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats. Genusperspektivet genomsyrar studien. Studien har kompletterats med observationer och en granskning av de lokala kursplanerna för respektive skola.
 
Denna studie visar att det finns en problematik kring bedömningen i ämnet Idrott och hälsa. Den visar att flertalet lärare påverkas av elevernas beteende och uppträdande i deras betygsättning av dem trots det menar flera av lärarna att de kan skilja på beteende och kunskap. Majoriteten av de intervjuade lärarna menar att beteende är en del av de lokala betygskriterierna. När det kommer till toleransnivå mellan könen så har de olika lärarna varierade åsikter men gemensamt menar de att det finns en problematik kring ämnet.